Dagens i-landsproblem 1: ismaskinen i kylskåpsdörren hostar ut FÖR många isbitar i stöten! En lagom mängd, typ 3 st är ouppnåligt, istället får man antingen 5-6 st -lugnt över halva glaset, var ska jag göra av drickat!?!-, glaset fullt eller bara ett *gurgel, rassel* som betyder att det är dags att kavla upp ärmarna och rensa bland isen som klumpat sig. 

 

Dagens i-landsproblem 2: Hamburgerdressing i tub är världens konstpiration mot mänskligheten. Inte ett ont anande skulle jag skaka till tuben så det sista ran till så det gick att klämma ut. Innan dess hade jag tryckt till locket REJÄLT för att undvika olyckor. Nöjd med dressingdosen på burgaren vänder jag mig om för att hämta en servet och synen som möter mig bekräftar bara min mans hypotes: jag är det mest klantiga och otursförföljda som vandrar i ett par skor. YEEEHAAAW!! Här kan vi spruta minsann!

 

Dagens i-landsproblem 3: Barnmorskan rekommenderar inte LCHF under graviditeten. Jamen DÅ förstår jag varför alla sväller när de e på tjocken. Men vad jag INTE förstår är varför barnmorskorna gnäller på att man gör det (dvs om vikten ökar för mkt)! Hade jag fått haft mitt kära LCHF ifred så hade jag varit i toppform lagom tills det e dags att kläcka! DUCKA, här gåre undan! POFF, klapp, klart och dags för hemgång med ett litet knyte i nya babyskyddet!

 

Ok, ok, mitt alterego (med betoning på EGO) "tjockisen" gör sig påmind med fullständig panik över viktuppgången. Alla tjatar om att man ska slappna av under graviditeten (samtidigt med pekpinnar om att man inte ska ta det FÖR slappt, dra en slutsats!?), men testa att göra det efter att du gått från strandval till 40 kg mindre -på ren j*flar anamma, och ja där e minst 40 kg till att ta på- och helt plötsligt börjar öka i omfång igen... Samtidigt kan jag ju faktiskt se utmaningen i att komma i form efter bebsen! Och om inte annat har vi ju en ny liten älskling som motiverar till motion med barnvagnspromenader i vårsolen! :)

Bebisen var tydligen också hungrig...? Ytterligare ett bevis på min klantighet! (Det övre är titsen, det nedre massen, och kladden dagens lunchwook FYI)

 

Hämden är ljuv, hani!

Bevis till bebsen på att pappa hade DIG som huvudkudde! Nästa gång får du gärna ge honom en känga! ;)

 

Dagens mellanmål: oliver, japp, direkt ur burken! 1 dl senare är jag nästan mätt (får iaf inte fler ner oliver), japp jag e gravid!

 

Nu kommer gubben snart hem och gnäller över dagens middag: sparrissoppa med kokta ägg! 

 

Lotsa luv Gingy <3

 

Just nu är jag bara tits n´ ass känns det som. Vart jag än är påväg så hinner mina tuttar dit långt före mig och tvärt om baklänges. När det nya hjärtegrynet är fött och lagom till poolen är färdig till nästa sommar kommer detta att vara ett oundvikligt scenario:

Fortfarande förkyld, underbart! Hemma från jobbet idag, pga graviditeten gör sig påmind genom att man inte får ta ett dyft till medikament som faktiskt skulle ha en chans att rå på slagverket i min skalle...

 

Tänk inte ens tanken! Jag klagar inte på att vara gravid, utan på huvudvärken som obönhörligen har bankat i skallen på mig i snart 5 dagar utan nåder. Graviditeten i sig går som en dans (peppar, peppar, slänger en halv deciliter salt över axel för säkerhets skull oxå i farten), har knappt fått några kväljningar på hur länge som helst, tröttheten börjar ge med sig (ok, litet bakslag med förkylningen, men det går frammåt!), man börjar vänja sig vid att tuttarna numera konstant sitter uppe i hakan, och inte hänger nere i armhålorna där de i regel huserar, och det mesta funkar och flyter på. 

 

T.o.m. jag och magen kommer överens nuförtiden! Annat var det för ett par veckor sen, efter en fatal omgång kräftor. Gott var det, men surt som räven efter. 5 dagars magsjuka senare började livet sakterliga återvända och kroppsfunktionerna normaliseras. De enda sviterna efter detta idag är en GRYM avsmak för skaldjur (jag ÄLSKAR i normala fall skaldjur, BUHUUUU!!!) och skavsår i akterpartiet.

 

Det senare får jag ta mig tusan skylla mig själv för! Ett oplannerat "snikköp" av rambotoalettpapper (det billigaste dussinpappret som är strävt som sandpapper mot min lena rumpa) visade sig fatalt. Inte nog med att man redan var litet sargad i mufflan sedan innan pga det oändliga kisseriet (baksidan av bebse-making processen), så var jag så underbart korkat funtad att jag bara dagen innan denna räkfrossa stolt driftade mig till att spara 5 KRONOR på en 8 pack!!! YEEE HAAAW!! Nobelpris här tack!

Snikpapper någon??

 

 

Det skulle sitta varningstext på förpackningen! *morr* Min underbara man -i dessa lägen alltid så fylld av oemotståndlig ironi och sarkasm, hur lyckas han??- tyckte: men vad du är känslig älskling! NEJ, men min RÖV e det! 

 

Sarkasmen förresten upphörde dock temoporärt -har nog inte hänt merän vid ett par enstaka tillfällen under vår relation, för att inte snacka om hela hans liv..?- en dag när min inte ett ont anande man strosade runt i trädgården fridfullt pratandes i telefon med en kollega. På andra sidan häcken springer grannens tre åriga ögonsten till barnbarn. Helt plöstligt, mitt i stoj och lek får han syn på min man och stannar tvärt upp och stirrar på honom. Helt plötsligt pekar han honom, tittar på mormorn som nu hunnit ifatt honom och vrålar; TITTA MORMOR, DET STÅR EN GUBBE OCH PRATAR I TELEFON!!! Barn är härliga! :) Min man tog det som en käftsmäll. 30+ och nu titulerad som GUBBE!! *argarv*

 

Nu ska gubben få middag, hans favorit; allt skit med peperoni. På svenska: ta alla rester du hittar i kylen, släng ner det i en form, hacka i ett gäng peperonisar (MKT VIKTIGT), släng på en äggstanning, hyvla över litet ost och in i ugnen tills osten fått fin färg. Smakar aldrig likadant från gång till gång, men det smakar PEPERONI! MMMMMMM!! :D

 

Lotsa luv Gingy <3

Tacka faen för KOKAIHOP när man inte är något av ett genious i bageribranchen! En finfin funktion på denna sidan är att man kan betygssätta recepten. Jag ser detta som räddningen på min i mars studande karriär som bullmamma! Dagens projekt var äppelpaj. Tack underbaraste mammas fina äppellund som bidrar med ett välkommet tillskott till fruktskålen likaväl som till mina ridbyxlår! :)

Äppel från äppellunden

 

Äppellunden på "stugan" -ja, jag envisas med att kalla det stugan trots protester från omgivningen som påpekar att en "stuga" är ett pyttelitet kyffe i skogen, medans detta är en ganska normal villa mitt i ett bostadsområde, tomeito tomato (vet att det inte stavas så)- bidrar flitigt med friska, syrliga, underbara äpplen, äppelsås, äppelpajer, ett överflöd av äpplen med andra ord! :)

 

Dagens projekt blev äppelpaj. Alla ni som INTE prövat Bittes äppelpaj; ni har VERKLIGEN gått miste om nått! De e nått i hästväg! Sååå enkelt, och sååå underbart gott! Hade jag aldrig mer fått äta något annat så hade jasg gråtit, av lycka!

Bittes äppelpaj = syndigt god

 

Jag är annars inte glad för diverse pille-moj-hitte-på-tv-shop-grejer, men dyrka den människa som uppfann denna:

Fantastisk äppelskalar moj!

 

Tar på en höft 2 röda att både skala, skiva och kärna ur ett gäng äpplen! 

 

Idag var vi och hälsa på hos trevligaste L&T och shoppade loss oss på deras gamla babyskydd, WIIII våra första bebisgrej! :)) Tack för det underbart goda fikat!

 

Lotsa luv Gingy <3

 

 

Så här års regnar det mycket, börjar bli kallt, grått trist, dystert, och ... och alldeles UNDERART!! Resten av världen ser skitväder när de kollar ut, jag ser en anledning till att börja elda värmeljus i pyroman omfattning, mys framför elden, varm oboy, pumpor och HALLOWEEN (tom mina naglar lyser pumporangea så här års!)!

 

Det slår aldrig fel. Ungefär vid den här tiden varje år sätter min klåda in. Jag måste ut och harva i butikerna efter tecken på att det snart är halloween! Jag suktar efter bulliga, orangea, ENORMA pumpor! Varje år är det ett febrig jakt, när jag i panik plöjer mig fram bland pumpskrov (ni vet de fula, utmärglade grejerna som faktiskt hittar ut i butikerna, som mer ser ut punkterade ballonger).

 

 

Men någonting magiskt hände natten till söndag förra helgen. Vi skulle köra hem en vän efter en trevlig bastukväll på stugan när vi kommer ut på ängarna. Helt plöstligt uppenbarar sig en alldeles underbar syn inför strålkastarljuset mitt i mörkret: ETT HAV AV PUMPOR!! Pumpor på längden och tvären och ett helt FÄLT där de UNDERBARA små pumporna hade vuxit till sig! Igår tog vi oss äntligen ut på pumpsafari för att införskaffa årets pumpor. Totalt blev det fyra stora RIKTIGA halloweenpumpor och sex prydnadpumpor! WWIIIIIII!!!!!!!!! :D

 

 

 

Pumperiet

Höststämning på köksön

 

Usch vad pirrigt det e det här med o bli förälder förresten, från det ena till det andra... Spännande, men samtidigt skräckblandad förtjusning! Satt helt random igår och pillade på ett frågespel på telefonen när det kommer upp en fråga vad man absolut INTE får ge till ett barn under 1 år. Minns inte längre vad de fyra katergorierna var, men rätt svar var i alla fall honing.

 

VAFFA..!?!?! VAR står det? Hur får man reda på sånt? Jag menar, det är ju inte som att sköterskan på BB lämpar av en fet manual i famnen på en och med bister min och med släpig röst utbrister "ni kanske ska kolla igenom den hä´ om lillfisen ska se sin ett å´s dag" (med bred "guukbuuks" dialekt) när man ska åka hem från BB. Visst börjar man få moderskänslor (herregud det är man väl mer eller mindre född med, man måste ta hand om allt som är litet, ynkligt eller allmänt lidande, kallas SYMPATI i folkmun också). Dock förtäljde mina moderskänslor inte detta med den livsfarliga honingen! Förväntar mig inte direkt heller att det sitter en liten "tag" i nacken på bebsen där det står "DONT INSERT HONEY"...? Fast vem vet? 

 

Lotsa luv Gingy <3

 

 

Nu är det spännande... snart vecka 15 och nybliven gravidbloggare!

 

Dagen började sådär:

kom knappt ur sängen imorse (illamående har släppt, borsett från på kvällarna, men tur för då kan man inte mumsa en massa onödigt, men tröttheten är litet småjobbig bitvis) *GÄÄÄÄÄSP*. Give me a break! Klockan kan inte vara halv sju??

 

Masar ut mig i duschen och konsterar att den redan är okuperad: grönsaker från golv till tak *suck*. Skallen är full med gröt så här års och det resulterade i att jag glömde ställa ut blommorna sen jag spolade av de i duschen igår *tyngre suck*. Ut med blasten, in med käringen, illvrål (iskallt vatten), schamponering i 180 (finns inte tid till njutning i arla svinottan när plikten kallar).

 

Visade tovet till balsamflaskan (inte ens lönt att tänka tanken, får trösta mitt stackars lurv med en inpackning NÅN dag, jag lovar), spola av käringen, ut i ilfart (gubben nära att bli överkört, och påpekar -plikttroget- när jag viner förbi att kaffet är färdigt -han e sååå söt på morgonen! :)).

 

Badda torrt där man hinner och numera kommer åt. Flyger upp på ovanvåningen (knappt fräsch nåmer, men garderoben e där). River, sliter och letar febrilt efter nått som fortfarande passar (undviker trailerstuket där halva magen hänger utanför, SXY!). TJOFF åker halva garderoben ner i nacken på mig *suck, pust, stön* (där fick jag för jag klagade på att gubben inte har någon ordning i sin garderob, jackass!).

 

Lägger varsamt in grejerna igen, drar i trasorna och POFF åker de ner i nacken på mig igen (nån tycker INTE om mig) *stånk, suck*. Trycker in grejerna där de får plats, vänder mig om för att ta på mig byxorna och vad händer??? JA MEN VISST, BINGO! Skiten drasar i backen igen! *MONSTERSUCK*!

 

Forcerar in kläderna och springer ner för trappan där jag möter en gapflabbande gubbe; "det låter så roligt när du pustar, stånkar och stönar". "Du har satt din sista jefla pära" sa jag, fast kanske inte så finkänsligt, innan jag flaxade iväg mot nya äventyr med dagens garderob under armen. Vidare fortsatte morgonen bestyr med små trevligheter som att jag fastnade i håret när jag skulle dra fingrarna igenom det (give me a break!) och senare återupprepades det hela med hårborsten. Morgonstund HAR guld i mun, trassel i skallen och hemorojder nån annanstans...

 

 

Nåja, jag kom hel, nästan ren och välbehållen till jobbet och jobbedagen började rulla på. Dagens raster spenderades åt att beställa alla möjliga och omöjliga babyboxar. Herreguud vad jag längtar tills vi får sitta där och titta på när lillskiten sover och kontatera att; det här e nog det FIIIIIINASTE vi gjort! :)

Tvungen att hämta första boxen redan idag! :) 

 

Tur att vi inte är själv i vänskapskretsen om detta, jag menar så det inte stiger en åt huvvet! Jag och gubben lovade varann dyrt och heligt senast igår att vi inte skulle bli sånna där stolliga föräldrar som fotograferar vartenda steg och utbrister (med darrande och hänförd stämma) att oj, oj, OOOOOJ våran lilla bebse måste vara det MÄÄÄÄRKVÄRDIGASTE lilla superbarnet på denna jord, det kan ju tom skita för egen maskin!!!

 

Konstarerar såhär 34 år senare är det verkligen inte är någon konst, utan istället verkar kroppen -majoriteteten av tiden- fixa det där själv mirakulöst nog! Det var som jag sa till "Banana" när hon började spekulera i att påbörja potträning med sin treåring "det är bara att säga till honom: fatta vinken och sluta skit på dig!". Tur jag inte visste att jag var gravid med världens underbaraste lilla bääääse då! ;)

 

Lots luv Gingy <3

 

Lotsa luv Gingy <3