Nu har vi precis hemmat oss från minisarna -frukostträff på församlingshemmet för byns småttingar-. det bjöds på både frukost, pyssel och sång. Helmysigt och roligt för pluttarna också så det träffar litet annat folk också. Vi liftade med söta tant A och hennes lilla ögonsten. Plutten fick en påse majskrokar i present av de! Majskrokar is the shit! Ungarna älskar de och saknar man någon gång lim så är det bara att slicka på en och presto: kletet fungerar bättre än det värsta idiotklistret! :)

Frukostträffen började annars bra: plutten blev så nervös av allt tjo och tjim så vi fick börja besöket med att leta upp närmaste skötbord...

Vad händer annars...? Baddag för plutten om inte annat! Han blir så till sig varje gång det är vällingdags att han blir alldeles svettig. Så ikväll är det bad efterföljt av babymassage. Helmysigt bortsett från att hela sovrummet luktar som en grillfest efter eftersom plutten använder olivolja som moisturiser! :)

Vidare är det -om pappa inte är trött som ett helt ålderdomshem när han hemmar sig- dags för årets Halloween shoot, Plutten ska fotas i sin finaste pose med diverse attiraljer! Stackars barn, han kommer skämmas ögonen ur sig när han blir äldre hävdar hans far i alla fall...! Men vi kan ju inte svika nu. Till påsk låg han finfint bland fjädrar i ett enormt påskägg och till midsommar med krans på huvudet på rabarberblad! Mormödrar och farmödrar smälter och klistrar väggarna med pluttens alla poser! *fniss*

Dags att börja fundera på dagens middag!

Lotsa luv Gingy <3

Nu har vi äntligen hemmat oss efter första babysimpasset! Helt underbart roligt, fast plutten till en början blev litet nervös eller till sig när vi duschade så han kräktes litet....-tidigare erfarenhet av bad i balja-. Allt gick bekymmersfritt och han plaskade, sparkade, skrattade och tjoade som en galning i vattnet. Nästa dusch gick redan bättre.

 

Problemen började hopa sig först när vi kom in i omklädningsrummet, där alla barn i gruppen -utom en stackare som somnade på ett skötbäddsunderlag- skrek och vrålade om vart annat. Plutten höll sig lugn under tiden som han blev ompysslad. Men när jag la honom på ett skötbäddsunderlag för att själv kunna klä på mig så kom han helt akut på att ALLA andra skrek som galningar och konstaterade att detta nog var vad situationen krävde. Då började snyftandet och självömkan. Stressen började att sätta in och jag rafsade snabbt ihop blöta handdukar, badkläder och annat nipponpippon.

 

Plötsligt kommer det tultandes en medelålders, skrumpen tant som kisande stirrar upp mot ett av skåpen och konstaterar att hon har skåp nummer 28, men dit går väl inte att komma fram "för där ligger för mycket bröte i vägen" = min son på ett liggunderlag! Vid det här laget började hornen i pannan på mig växa. Förbannad klampade jag iväg med lillskiten på armen och en enorm arsenal av badattiraljer på andra armen. När jag kommer fram -redan minst lika svettig som jag var när jag kom dit- till receptionen så visar det sig att man måste flunka fram den där infernaliska lilla poletten man viftade med över en apparat när man kom in för att överhuvudtaget komma UT! Denna lilla finfina historia ligger då naturligtvis i min plånbok i badpåsen, under all sköns mög och bröte. Måttet var rågat och jag fräste till tanten i receptionen i förbigående att det kanske var dags att installera en krok vid receptionen som man kunde hängt upp ungen på för att folk ska kunna plocka upp sina j*la polettpluppar!

Nåja, vi har i alla fall varit på babysim och överlevt. Till nästa gång är vi litet mer erfarna och förberedda: jag ska färdigt tänka ut repliker till alla gamla surkäringar! :D

Vidare spenderades kvällen med kräftkok hos farmor och farfar inför morgondagens kräftskriva. Mmmmmmmmmums!

Döm av min förvåning när jag igår öppnade en blogg även i Finland för att mina släktingar därborta ska kunna följa pluttens förehavanden, och ikväll kollar statistiken och konstaterade att antalet besökare under senaste dygnet uppgick till 123! Men herregud här inne har jag under ett dygn ALDRIG haft mer än max 9 besökare under ett dygn!!

Teori: finnar är mer engagerade ELLER har ett bättre sinne för humor...!? :D

Nattidags så man är pigg, fräsch och alert på morgondagens kräftskiva!

Lotsa luv Gingy <3

Dagens i-lands problem: vällingmåttet åker alltid ner med skaft och allt rätt ner i pulvret. Innan man fått upp den är hela näven pudrad med finfint pulver som kladdar och kletar. Vidare orsakar samma välling återigen dilemma om man råkar spilla ut minsta droppe på exempelvis diskbänken. Aldrig förr har jag skådat dess like till kladd som sitter som berget! Tapetklister är rena barnleken jämfört med de här! Är man då litet småtrött framåt kvällen när man ska blanda till "sängfösaren" och lämnar minsta spår efter sig så går det endast att avlägsna med huggmejsel och gummiklubba morgonen efter!

 

Under samma natt förvandlades förövrigt min 5 1/2 månader gamla son till en mänsklig form av Stitch. När jag lagt honom att vila middag innan började han, sin vana trogen, att pipa i spjälsängen efter ett par minuter. När jag går in för att trösta honom avfyrar han ett strålande leende. Tidigare läggningar har visat på att man då till varje pris ska undvika att möta hans blick, annars tror han att det är lekdags. Så jag blundar istället undertiden som jag ger honom nappen och varsamt klappar honom på rumpan. Då vänder sig det lilla trollet på rygg och säger "hei" med den gulligaste tänkbara Stitch stämman. Jag ignorerar naturligtvis även detta försök till kontakt. Men han ger sig inte utan fortsätter hei, hei -paus-, hei... HEI! Till sist kan jag inte stå emot längre och när jag tittar på honom skiner han upp igen, supernöjd över att ha gjort sig förstådd! X-D